Och så kom Daisy..........

Ja jag har ju inte skrivit på ett tag och det beror på att jag har haft så mycket med mitt egna jobb att jag inte har känt för att sätta mig vid datorn när jag har tid över. Ledsen för detta men jag har lovat mig själv att detta inte skall bli en belastning.

Vi är hundvakt för Daisy under 2 veckor med start från förra lördagen. Daisy är Trojas kull syster och vår uppfödares hund. Anna och Owe är i USA och roar sig och då fick vi den äran att ta hand om deras lilla prinsessa.
Det har varit en stor omställning för bägge hundarna. Troja får helt plötsligt dela med sig av allt, sin sacko säck som hon vilar på (den tar Daisy) Sina märgben (dom tar Daisy) sin matte (henne tar Daisy) sin husse, lillmatte och lillhusse (dom tar Daisy) godis, leksaker ja allt.
Dom har rykigt ihop 2 ordentliga gånger, första gången var när Peter inte tänkte till och skulle ge dem mat. Han gav Daisy först i Trojas mat bar och det vet ju alla som har mentalt starka hundar att det är det sämsta man kan göra. Jag var inne på kontoret när detta hände och hör 2 arga hundar, en förtvivlad lillmatte och en husse som skriker. Jag fick rusat dit och ryckt tag i bägge hundarna och särade på dem. Ingen skada skedd men Peter blev skärrad och förstod äntligen vad jag hade menat innan med alla förmaningar jag kommit med. Nu ger vi Troja sin mat i hennes matbar och Daisy får i en skål i köket, nu är det inga problem längre. Jag har aldrig sett på maken på hur snabbt man kan få i sig maten. Daisy är helt otrolig, jag klockade henne på 10 sek. Troja har lite panik nu när hon äter då hon är rädd att Daisy skall ta av henne så hon har ökat tempot också men är inte i närheten.
Andra gången de rök ihop var i leken när Daisy drog sönder Trojas boll, då jäklar, men åter igen efter ett snabbt ingripande så var ingen skada skedd.
Annars är det hyfsat lugnt. Det är på promenaderna som Troja kan bli lite jobbig för hon vallar Daisy hela tiden och talar om var man får gå och vart man inte får gå men Daisy finner sig i detta och har även funnit sig i rangordningen.

Det som är lite roligt att se är hur olika de är fast de är syskon. Daisy är som den där mobbaren i skolan som ser till att ta mycket plats, inställsam, och retas till 1000. Svansen går i ett på henne man kan nästan tro att hon är besläktad men en boxer eller lab. Hon har rivit ner 1 vinglas som gick i kras, en tallrik, hällt ut Peters kaffe över honom då hon ”bara” skulle hoppa upp i fåtöljen och slicka honom i ansiktet för att tala om att - Här är jag i fall du undrar…
Troja försöker tala om för syrran att lugna ner sig genom att ta tag i henne och skälla lite på henne, stakaren har fullt upp med syrran.
Man kan jämföra dem med stora syster och lilla syster där Daisy är den där jobbiga lilla syrran som man bara tycker är för mycket.

Man ser på Troja att hon kan tycka att det är lite jobbigt ibland, hon får inte hälsa på oss som hon brukar utan då är Daisy framme och tar all plats, då ser vår lilla prinsessa nästan lite olycklig ut. Troja har liksom tagit lite avstånd som hon inte har gjort tidigare.

Men det har väldigt mycket kul ihop, de brottas och gosar, pussas och myser. Det bästa på hela dagen förutom den långa morgon promenaden är nog lunchmyset vi har. Jag har då en hund på var sida om mig i soffan med deras huvuden i mitt knä där de blir klappade så det njuter i fulla drag.
Löpning har Daisy också fått prova på och hon springer inte lika fint som Troja som är mer van. Idag så fällde hon mig då hon springer in framför mig hela tiden Troja springer mer eller mindre fot hela vägen. Men det skall vi få Daisy att göra också innan hon skall hem.

Daisy är en hoppetossa utan dess like och hon slickas hela tiden Hon lämnar inte min sida utan ligger hela dagen när jag jobbar under mitt skrivbord vid mina fötter.
Hon söker bekräftelse hela tiden.
Vi har lärt sig att hoppa upp på de höga betong pelarna som hon sett Troja göra hela tiden och fått belöning för det, det tog lite tid men med vår hjälp så har det gått.
Man märker att vi har fostrat våra hundar olika och det är så skönt att se att mycket av det Troja kan kan inte Daisy och tvärt om.
Skillnaden mellan att ha en eller två hundar är hår fin, bägge är så lätta att ha lösa ute.
Ingen gör direkt väsen av sig inne (om det inte kommer någon vill säga) Så ledsen Peter det kan nog kanske bli en hund till här hemma om några år.
Jag skall försöka att uppdatera lite oftare och även skriva hur jag upplevde MH och hur Tävlingslydnads kursen har gått.
Vi har sista gången nästa vecka och då kommer en domare för att döma våran lilla mini tävling.

Personas for Firefox | Awesome Aussies

Personas for Firefox | Awesome Aussies
Kolla vad jag hittade.

Var tar tiden vägen?

Godingen myser framför TV en fredagskväll!


Balansövning!


Kul träd att leta godis i!

Tiden går så grymt fort! Nu har det gått över en vecka igen sedan jag skrev sist.
Vad har hänt fram tills nu då?
Jo vi har ju varit på lydnadskursen ytterligare en gång. Troja skötte sig si så där denna gång. Hon vägrade att ligga på platsliggningen idag, det var ju blött i gräset och då kan man ju absolut inte ligga ner så det gick åt skogen. Dumma hund, skall man inte kunna tävla med fröken då det är blött i gräset? I vanliga fall så skiter ju hon i om hon blir blir blöt och skiten, kan springa i alla gyttjepölar eller vatten drag som går att hitta, konstigt hur de tänker…
Apporten funkar bra, problemet vi ha är att hon inte sitter still utan vill gå i väg med den när vi tränar att hon bara skall ta den. Hon lämnar över den fint med som sagt sitter inte still när hon fått den.
Kastar vi den så springer hon snabbt och hämtar och lämnar in den kanon fint. Med vi behöver träna mer på positionerna.
I torsdags så åkte vi ner för att skott träna henne och det var inga som helst problem. Hon tittade upp under träningen då skotten löd och undrade vad det var men fortsatte sedan det hon höll på med. Reagerade gjorde hon men visade ingen som helst tecken på rädsla, vilket är skönt att veta.

I lördags så var det tävling nere i klubben. Jag hade anmält mig som frivillig skrivare då det alltid behövs folk som kan ställa upp. Peter åkte med ner och det slutade med att han också skrev och fick lite blodad tand att vilja hjälpa till fler gånger. Det är så roligt att vi gör dessa saker tillsammans och jag måste säga att Troja verkligen har gjort så att vi gör mer saker tillsammans än vi gjort på länge.
Han bytte även glödlampor i klubbhuset vilket gjorde honom till dagens eller till och med årets hjälte då folk hade trott att det var fel på elen och ingen brytt sig om att byta dessa lampor på år och dar. Konstigt sätt som folk tänker.

Det var intressant att titta på tävlingarna. Kände att jag inte alls tyckte det verkade så svårt längre och att vi, Troja och jag är duktigare i en del moment än vissa andra som tävlade och då är vi inte på gång att ställa upp i tävling ännu på flera månader. Men det var skönt att se för då är man inte riktigt lika nervös längre samt att man ser att vi kan vi också.
Vi skrev protokollen för apell klassen och det är ju där som vi känner oss mest hemma.
Intressant att höra domarens kommentarer och höra hur de bedömer. Bägge var riktigt trevliga och svarade på alla frågor som vi hade. Stackars Ove som hade Peter då Peter alltid har 1000 frågor. Kenneth som jag skrev för var tydlig och berättade hur han tänkte vilket var intressant att höra.

Har börjat träna in hopp med Troja och till min glädje och förvåning så klarade Troja hela kalaset vid första testen utan några som helst problem. Jag som har oroat mig för hur jag skall lära henne detta moment och nu gör hon det bara så där, lätt som en plätt. Hopp över, sätter sig och hoppar tillbaka och sätter sig i fot position. Ja jag säger det att hon kan men inte jag.
Ha nu en trevlig vecka för det skall vi ha. Zumba i kväll och kurs på onsdag.

Det går framåt!

Fy vad tråkigt det är att vara sjuk!!! Tur att man är det så sällan men det är INTE roligt för jag har massor att göra.

Jag var ju på en fantastisk utbildning i helgen. ZUMBA med Steve Boedt från Belgien. Engelska i två dagar gick jätte bra och han var såååå tydlig och sååååå vältränad och sååååå ……Ni fattar, jag är nog lite kär i både honom och Zumban.
Väl hemma på söndagen var jag skit trött så jag gick och lade mig en timma, när jag vaknade hade jag ont i halsen. Skit också!!!!
Det verkar vara som om alla är mer eller mindre sjuka just nu.

Men på måndagen var det bara att kliva upp ur sängen på eftermiddagen, slänga i sig 2 Alvedon, sätta på lite färg i facet och sätta på sig sina läckra, färgglada Zumba kläder för jag hade ett pass som skulle köras med förväntansfulla människor. Responsen efter som jag fick var att ingen kunde ana att jag var sjuk för det var en sådan energi kick detta pass, det var ju tur det.
Men jag måste ju träna in ett eget program inför måndagens pass och det kan jag inte göra som det är just nu. Just nu memorerar jag till musiken i huvudet med det är ju inte samma sak.

I går fick jag återigen ta mig i kragen för jag ville inte missa kursen med Troja.
Vi har ju inte kunnat träna så mycket den gångna veckan, dels för att hela helgen gick åt samt att jag varit sjuk denna vecka.

Vi delades in i 3 grupper.
1 Apportering
2 Fot och linförighet
3 Nybörjare

Jag och Troja började i grupp nr 2 där vi fick en ordentlig titt på vårt eget ekipage. Jag gick ut som nr 2 och sa att jag inte hunnit träna på läxan så mycket veckan som gått (hade högersväng som läxa) men ville ändå att de tittade på oss.

Givet vis så startade jag fel, det vill säga fel håll så jag kom på vänstersvängarna hela tiden, hm…. Men tror ni inte att Troja gick som om hon aldrig gjort annat förut. Jag sa till att vi inte tränat på vänster sväng men höger där i mot. Dom bad oss gå, Troja och jag hade ett fantastiskt samarbete och fick stående applåder. Men JAG fick en anmärkning och det var att JAG måste lära mig att gå rätt för att hjälpa Troja bättre så det tränar jag på nu. Kul i alla fall att Troja vet vad hon skalle göra.

Vi provade också att lära in stanna och det fattar Troja mycket bättre än jag hur man skall göra så även där är hon duktig men inte jag. Undra om det är hon som går på kurs med mig…..

Vi fick lära oss apport i grupp 1 och detta var första gången som vi gjorde det med en riktig apport bock. Det tog inte Troja mer än en minut att fatta att hon skulle hämta och lämna tillbaka den i min hand utan att slänga den på marken. Nyckeln till detta var att hon inte fick belöning om inte bocken låg i min hand.
Vi började sedan kasta den och fick samma resultat. Fantastiskt kul när saker funkar.

Vi tränade också rapport och det är hon en baddare på.
Det som vi inte alls lyckades med i går var plats liggandet, det som inte annars brukar vara ett större problem, blev ett jätte problem. Troja låg och fångade knott och myggor, kröp för att komma närmare mig. Rese sig upp, ja allt man INTE får göra och jag som hade tagit med mig en alldeles speciellt god belöning för bara detta tillfälle. Men det gick inte alls bra. Hem och träna helt enkelt.

Jag satte upp mig som skrivare för domaren på nästa lydnads tävling som är den 18 sept och då kommer jag nog att lära mig massor hoppas jag.
Idag skall vi nog åka ner och skott träna henne då de har detta på klubben på torsdagar. Återkommer hur det gick!

Bitch, jag?????

Är man en Bitch eller? Ja det kan man fråga sig. Igår när jag skulle köra in lite Zumba för att träna inför passen i nästa vecka så bad jag Peter gå ut med Troja då hon tycker det är skit skoj när matte håller på och rör sig hela tiden på massa konstiga sätt och vill gärna vara med och leka.
Nu är det ju det där men kommunikation kvinnan och mannen i mellan som alltid på nått sett går fel. När jag säger gå ut så menar jag ta en promenad eller liknande för att aktivera henne, han menar med att gå ut är att sätta fast henne medans han klipper gräset är ungefär samma sak.
Jag börjar min träning men inser ganska snart att jag inte kan koncentrera mig då jag hör en huns som skäller och ylar som står utanför altandörren och vill komma in och vara med. Lite sur men ändå lugn tänker jag att hon inte skall lida för detta utan byter om, packar ryggan med roliga saker och massa gott för att gå ut i skogen med gumman istället, göra lite sök övningar mm och stimulera henne och mig själv helt enkelt för då blir det en go och lugn kväll.

Vi har ju henne alltid lös och har haft nu även när hon löper och det har alltid gått bra.
När vi kommer 100 m hemifrån hör jag ett gnyende i skogen och ser Trojas vita ”lyckta” lysa då svansen står rätt upp. Lös i skogen är även grannens hund Ramses som är en hane på ca 1,5 år. Jag tycker så synd om denna hund då han är så understimulerad. Har man skaffat sig en rottis så får man faktiskt vara beredd att lägga ett par timmar om dagen på att aktivera den. Denna stackare står bunden ute hela dagarna och skäller eller ylar. Han är hur snäll som helst men det hjälper ju inte honom.
Jag fick tag på Troja (hon är ju mitt upp i löpet nu och i de kritiska dagarna som hon gärna vill para sig) kopplade henne och gick vidare. Ramses hade ju inte för avsikt att gå hem utan följde efter oss, jag tänkte att jag skiter väl i om han inte går hem det är inte min hund. Tror ni att han gick hem den jäkeln, nej han följde efter oss en bra bit fast jag försökte att skicka hem honom och visade min arga sida. Han vågade inte närma sig mig men Troja var han på hela tiden, hon var både inbjudande och irriterad på honom och kunde inte riktigt bestämma sig om hon tyckte om det eller inte. Vi kom ju ingen stans utan att ha honom med oss.
Det slutade med att jag insåg att vi inte kommer att komma till skogen idag. Förbannad över detta och med tanke på att jag var lite sur innan så var jag inte rolig att tas med när jag kom hem.
In med Troja och tog tag i Ramses och gick hem med honom till sitt. Jag hör hur grann frun(det är sonens hund) ropar på honom och ser att jag kommer med honom. Jag kastar (inte ordagrant)honom över muren och vänder ryggen till efter ha skrikigt GÅ HEM MED DIG! Peter hänger inte med på vad som hade hänt förstod vad som hade hänt genom att bara se mig. Jag in i huset och drämde igen dörren . Linda står kvar och känner sig jätte dum.
Linda ringde lite senare och bad om ursäkt, men det är som jag sa till henne inte hennes fel utan sonens som inte skall ha sin hund löst drivande på det viset.
Bara nu när jag sitter inne på kontoret och kl är 10,40 så hör jag stackaren där ute. Där kommer han att få vara hela dagen tills någon kommer hem, Stackars hund.
I morgon och på söndag så skall jag på min Zumba utbildning så då blir det dans i dagarna 2, det skall bli så roligt. Återkommer och berättar mer om detta på måndag.
Ha en go helg!

Kurs start!

Igår var det första gången på lydnads kursen. Troja löper ju så jag ringde till Britt, som är en av dem som håller i kursen för att höra hur jag skulle göra. Vi bestämde att vi skulle komma både jag och Troja så ordnar vi det när vi väl kom dit.
Sagt och gjort.
När vi anlände så lät jag Troja var kvar i bilen vilket i sig är en bra träning för henne med tanke på att hon tjuter av glädje varje gång vi närmar oss klubben. Hon lugnade sig förvånansvärt snabbt och fann sig i att bli kvar i bilen med luckan öppen. Hon gjorde inget väsen av sig medans de andra hundarna skällde och höll på. DUKTIG HUND!

Som tur var så började vi inne med teori med tanke på att det spöregnade och det är inte så kul att vara ute i när vi skall träna.
Gruppen består av 2 instruktörer och 10 deltagare. Hundarna som är med är 2 Collie, 3 Boxer, 1 Tollare, 1 Schäfer, 1 som jag inte vet vad det var men om det finns svarta airedaleterrier så var det en sådan. En Engels springer spaniel, sedan var det jag och Troja.
Kunskapen på gruppen var också väldigt varierande. Det var jag och en till som var helt nya hundägare, sedan var de 2 som redan nu skulle upp och tävla, andra hade inte gått lydnads kurs förut med hade hundar som var 2 år och uppåt och gått lite andra kurser.
Gruppen kändes bra tycker jag och som vanligt höll jag låda.
De flesta av oss skall väl försöka tävla snaras i Apell klassen.

Genomgången kändes helt ok men det är mycket man inte förstår hur man skall lösa eller lära in, termer de säger mm men det är väl därför vi är här så vi kan lära oss allt detta.
Det kommer att vara tävlingar den 18 september och då skall jag ner och titta så jag ser hur det går till.

När teorin var färdig gick vi ut där de visade momenten som ingår i Appellen, vissa saker känner jag kommer att bli en baggis medans de andra kan ta lite tid att lära in.

Jag och Troja blev hänvisad ner till Löptik planen. De andra delades upp i grupper utefter hur långt de hade kommit. Vi tränade lin föring, fot gående för dem som inte känner till termen Linföring.
Jag är som vanligt nöjd med Troja och hennes prestation, hon nosade en hel del men var koncentrerad och villig till samarbete när vi väl tränade. Britt kom bort till oss ett par gånger för att titta till oss och hon var mycket nöjd med det hon såg. Jag blev väldigt stolt över detta och känner att appelklassen inte skall vara så svårt att klara av.

Platsliggning på 3 minuter gick också bra, hon ligger stilla och jag är ca 5-10 m ifrån henne. Problemet är att när jag går in i position och hon skall ligga kvar så sätter hon sig. Jag måste bli bättre på att belöna henne när hon ligger ner och innan hon sätter sig utan att ha fått kommandot. Hmmm.. en nöt att knäppa.
Läxan tills nästa vecka för mig och Troja är att träna höger sväng. Detta gjordes redan i morse under morgon promenaden. Tror att det kommer att funka det med.
Må gott!

Google Verktygsfält har installerats

Google Verktygsfält har installerats